XEROGRAFI
Mail Arts tillgång i globaliseringens tid

Hugo Pontes (*)

Med tryckkonstens ankomst orienterade sig civilisationen i en rättvis värld, för skrivkonstens universalisering och spridning. Tiderna förändrades. Efter fem långa sekel med det skrivna ordets dominans, påbörjades en annan universell evolutionsfas där människan återfinner sitt tänkandes mångsidighet: de kalla och varma kommunikationsmedlen, utifrån människans visuella grad av deltagande.

Skrivkonsten har alltid varit en barriär för analfabeter, inte enbart på grund av den enklaste kommunikationens omöjlighet, utan även på grund av ett annorlunda sätt att utveckla förståelse och förmedling av idéer. Bilden värderas som ett universellt väsen. Elektroniken väller fram, minskar alla avstånd och tillåter människornas närmande och störtar barriärer.

Det är numera obestridbart att de audiovisuella teknikerna tenderar att härma och universalisera skriften och bilden genom att ge ljud till den förstnämnda och animera den sistnämnda. Utöver detta kan vi bekräfta att ett visuellt språk når ut till varje människas universum i staden eller på landet; intellektuell eller analfabet.
Samma sak gäller för idéer och bilder. De måste representera ett avbildningsbehov till vilket det inte är nödvändigt att associera. Dessa bilder registreras utan ansträngning för global förståelse eller memorering. Därför förmår den fasta bilden, designen, målningen eller fotografiet mer än vad orden gör.

Genom att rita på stenen (grönmålningar) fantiserade den primitiva människan om att förmedla sina budskap effektivare; vår epoks konstnär fann i xerografin, bland så många elektroniska sofistikerade medel, ett praktiskt och billigt medel att bearbeta sitt kommunikationsprojekt.

Varför xerografi?
Xerografins kanske viktigaste aspekt är att erbjuda konstnären, som inte har tecknarfärdigheter, att bearbeta sina projektmontage, bestående av teckningar, linjer och skuggor, utan några av de hjälpmedel som tekniken kräver.

Genom denna elektroniska process, kan vi förflytta de olika intensitetsgraderna av svart och vitt i kromatiska bilder, nätformiga i ett och samma plan (i fallet med objekt som förvandlats till figurer), eller som i collageliknande objekt och möjliggör på så sätt ett återvändande till tachisternas erfarenheter.

Xerografin är knappast ett utrymme gynnsamt att återanvända, eftersom konst har utvecklats till att ständigt bryta med barriärer, in till det totala utplånandet. Detta tomma utrymme är rekreationspunkten på vilken den figurativa konsten grundar sig.
Genom att använda detta medel gör man inte anspråk på att måla eller fotografera av, det är den naturliga överföringen av den tekniska resursen till det tomma utrymmet på papperet. Med xerografin finns möjlighet att skapa nya bilder, genom att återvända till andra bilder, associerade enligt förutbestämda estetiska avväganden.

Likt inget annat konstnärligt uttryckssätt, kan de ovan nämnda bilder placeras i bilden i förväg och ändra position tills konstnären är helt höjd. Därigenom förmedlar han sitt budskap och resultatet får en estetisk effekt i betraktarens ögon. Konstnären som arbetar med xerografin bekymrar sig, likt ingen annan, för förhållandet mellan linjerna, strecken, skuggorna och figurerna, och är alltid minutiös med harmonin dem emellan, och smälter samman allt i kopieringsmaskinens röksvarta mellanskuggor.

Utmärkande egenskaper
Xerografin imponerar med alla sina möjligheter, den använder sig inte av något speciellt bläck eller monumentala paneler men kräver att konstnären håller sig innanför papprets gränser, som han använder. Vi kan tänka på den som en skrivbordshjälp, som att skapa konst med det som ligger närmast till hands, som snabb och effektivt kommunikationsforum i en värld där TV:ns, filofaxens och Internets dominans växer sig starkare för varje sekund.

Konstnärens förmåga sätts på prov och den hänvisas till en bild- och figurassociation, i utnyttjandet av det tomma utrymmet och med ett innehåll som bör vara vitalt. Det finns inga problem med perspektiv eller figurernas dimensioner. Konstnärens projekt uppehåller sig vid förhållandet mellan bilderna och innehållet vilket kommer att visa sig för betraktaren - läsaren.

Den xerografiska konsten måste imponera och visa några konstnärligt utmärkande egenskaper i bilden, som annars försvinner i så många kommatecken och reproduktioner som utgör själva processen.

Konsten syn på xerografin
Vi är medvetna om att förslaget har sitt ursprung i en snabb konsumtion på grund av enkelheten i reproduktionen, den låga kostnaden och den effektiva spridningen. Gamla bilder återuppstår, med sinsemellan nya förhållanden. Det snabba genomförandet av ett projekt, med en tidig placering av en figur i bilden, är det som skapar den slutgiltiga produkten.

Då den inte berör som en högre konstart, syftar den till att nå massorna som ett medel, enkelt och lätt att assimilera.

Andra faktorer att ta hänsyn till
Xerografin kräver att konstnären arbetar med svarta nyanser på vitt eftersom kopian inte kan återge hans briljans. Det vita är alltid förhöjt till förfång för den svarta nyansen. Det vita måste ständigt bearbetas. Konstnärens arbete med xerografin är förgängligt. Den kommer ständigt att vara utsatt för miljön, mer än någon annan teknik, eftersom den på grund av fukt och ljus lätt nöts ut.

Xerografin har, på grund av reproduktionens villkor och enkelhet, inte fotografiets tekniska stelhet, måleriets virtuositet, och än mindre skulpturens tyngd. Det är ett hjälpmedel, som tillåter konstnärer att bearbeta Mail Arts förfaranden.

Begreppet xerografi
Den internationella benämningen av de konstnärliga aktiviteterna som använder de elektroniska kopiorna som teknik, har det franska namnet “electrografia”. Copy Art uppstod i USA mellan 1962 - 1965 och blev objekt för grupputställningar och publikationer mellan 1976 - 1979. Från 1980 blev denna teknik allmänt känt som xerografi. I Brasilien blev Paulo Bruscky, i Recife -PE, Hudnilson Jr., Rio de Janeiro –RJ och Hugo Pontes i Poço de Caldas-MG, pionjärerna i att använda xerografi. Termen som myntades av brasilianarna härrör från att de första kopieringsmaskinerna som var tillgängliga var av det multinationella märket XEROX.

*-Hugo Pontes: Lärare, poet och journalist

(Översättning: Lorena Acevedo)