LEONARDO ROSIELLO

Uruguay

 

 

El duelo

Era alguien que me escribía cartas, pero antes de que yo las recibiera me 1lamaba por teléfono y me anunciaba eso: que me había escrito una carta. Después me contaba qué había escrito. A veces se corregía, se desdecía en parte o totalmente, o bien agregaba cosas que se habia olvidado. En cartas posteriores solía comentar las modificaciones que había dicho por teléfono; a veces volvía a modificarlas, a corregirse, a desdecirse.Eso me cansaba, y yo le escribía cartas donde le explicaba eso: que el me enviaba cartas pero igual me hablaba por teléfono. Yo temía que la 1legada de las mías lo tomara por sorpresa, así que lo 1lamaba por teléfono y le avisaba que iba carta. También sucedía, antes de que mis misivas le llegaran, que me daba cuenta de que no le había escrito todo. Entonces, por teléfono, me corregía, me desdecía en parte o totalmente, o bien agregaba cosas que me había olvidado escribir. Un dia yo iba a llamar y sonó el teléfono, o sonó el teléfono porque iba a llamar. Era él. La situación era insoportable. Debíamos hablar del asunto personalmente. Hubo una cita. Caminaba; allá venía. Nos enfrentamos. Ninguno sonreía. Me dio fastidio, y a él también. Me agaché para recoger una piedra. Por el rabillo del ojo vi que él hacía lo mismo. Debía apurarme, ganarle de mano. Lancé con horror la piedra contra él y el espejo voló en mil pedazos.

 

El único

Hace una década viste a un tipo que era igual a ti, pero diez años más viejo. Pensaste que no debería haber otro como tú en el mundo; decidiste buscarlo, encontrarlo y matarlo. Desde entonces llevas un revólver, incluso ahora, mientras te afeitas. La imagen del recuerdo de tu doble es la que te mira: él era entonces como tú ahora. Por el espejo ves que se abre la puerta del baño y entra un hombre que es como tú, solo que diez años más joven. Te apunta con un revólver; te ordena que no te muevas. Te dice que hace diez años te vio y quedó obsesionado con el parecido entre tú y él, pese a que tú eras diez años mayor que él. Pensó que en el mundo no debería haber otro como él; resolvió buscarte, encontrarte y matarte. Como no quieres morir asesinado por la espalda te das media vuelta, revólver en mano. Tu imagen, diez años más vieja, está en el espejo, apuntándote.

 


 

Duellen

Det var någon som skrev brev till mig men som, innan jag fick dem, ringde till mig och talade om för mig att han hade skrivit ett brev. Sedan berättade han för mig vad han hade skrivit om. Ibland rättade han sig själv eller ångrade vissa saker eller helt enkelt lade till sådant som han hade glömt skriva om. I kommande brev brukade han göra kommentarer om de ändringar som han talat om för mig per telefon. Ibland ändrade han dem på nytt, rättade sig själv igen eller ångrade sig. Det här var tröttsamt och jag skrev brev till honom där jag förklarade detta för honom, det här med att han skrev till mig och ändå ringde till mig. Jag var rädd att mina sändebrev skulle komma att överraska honom och därför ringde till honom och talade om för honom att det skulle komma brev. Det skedde ibland också att jag märkte att jag inte hade skrivit allt. Då och via telefonen, rättade jag mig själv, sade emot mig själv helt- eller delvis eller helt enkelt lade till saker som jag hade glömt skriva om. En dag var jag på väg att ringa när telefonen ringde eller så ringde telefonen därför att jag var på väg att ringa. Det var han. Situationen var outhärdlig. Vi måste prata om det personligen. Det blev avtal om ett möte. Han promenerade, närmade sig. Vi stod mittemot varandra. Ingen av oss log. Det retade mig och honom också. Jag böjde mig ner för att ta upp en sten. När jag råkade snegla på, såg jag att han gjorde det samma. Jag måste skynda mig, agera före honom. Jag kastade stenen med en förskräcklig kraft mot honom och spegeln flög i tusen bitar.

 

Den ende

För tio år sedan såg du en typ som liknade dig men tio år äldre. Du tyckte att det i världen inte borde finnas en annan som du. Du bestämde dig för att söka upp honom, finna honom och döda honom. Sedan dess bär du på en revolver, till och med nu medan du rakar dig. Din dubbelgångares minnesbild tittar på dig. Han såg ut då som du ser ut idag. Genom spegeln ser du att dörren till toaletten öppnar sig och att en man som ser ut som du men tio år yngre kommer in. Han riktar en revolver mot dig och säger åt dig att inte röras. Han berättar för dig att han för tio år sedan hade sett dig och blivit besatt av likheten er emellan, trots att du var tio år äldre än han. Han tyckte att det i världen inte borde finnas en annan som han. Han bestämde sig för att söka upp dig, finna dig och döda dig. Eftersom du inte vill bli mördad bakifrån vänder du dig om med revolvern i handen. Din tio år äldre bild finns i spegeln och siktar mot dig.

I fri tolkning av Miguel Gabard